2026 års ansökningsperiod slog rekord i antal inkomna ansökningar. Projektförslagen höll dessutom en väldigt hög nivå, vilket har gett styrelsen ett angenämt men omfattande utvärderingsarbete. Efter genomgångar, dialoger kring ansökningarnas innehåll och gemensam slutlig bedömning enades styrelsen om att tilldela medel till följande fyra projekt:

Den publika platsens betydelse: Framgångsfaktorer för hållbar stadsutveckling

​

Huvudsökande: Andreas Johansson (Liljewall) & Åsa von Malortie (Sydväst arkitektur och landskap)

​

Referensgrupp: Sara Brorström (Professor Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet), Nils Björling (Arkitekt och universitetslektor Stadsbyggnad, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers), Eva Dalman (Arkitekt och fd. projektchef) samt Roger Gustafsson (Projektledare).

​

Projektbeskrivning: Utbyggnad av allmän platsmark (som publika platser och parker) ses allt oftare som en hävstång för att driva stadsbyggnad och utveckla nya stadsdelar. Bland uppmärksammade svenska exempel finns Viskans Park i Borås, Norrtälje hamn samt torg och parker i Brunnshög i Lund, där investeringar i det offentliga rummet fungerar som "dragare" för utvecklingen.

​

Framnäs strandpark i Lidköping utgör på motsvarande sätt ett strategiskt nav i utbyggnaden av staden norrut, med visionen att återknyta Lidköping till Vänerns vattenfront. Projektet utmärker sig genom att vara en ovanligt stor investering i relation till kommunens storlek, och belönades 2025 med Sveriges Arkitekters pris "Landmärket" för bästa landskapsarkitektur.

​

Investeringen är resultatet av en komplex process som sträckt sig över mer än 15 år – från de första tankarna i den fördjupade översiktsplanen till färdigt genomförande. Processen har involverat ett stort antal politiker, tjänstemän, konsulter och entreprenörer samt drivits genom flera mandatperioder med skiftande teamsammansättningar. Projektet slutredovisas ekonomiskt i september 2026 och har efter sommaren 2026 varit öppet för allmänheten under två sommarsäsonger, vilket gör det idealt för utvärdering. Genom att studera Framnäs strandpark vill projektet dra slutsatser som är relevanta för att framgångsrikt driva utvecklingen av allmän platsmark generellt.​​​

​

​

Bevara eller byta ut? En studie av organisatoriska faktorers påverkan på beslut vid bostadsrenovering

​

Huvudsökande: Elin Karlsson (Liljewall) & Maja Claesson (Act management)

Referensgrupp: Ulla Janson (LTH), Ebba Gillbrand / Therese Sonehag (Riksantikvarieämbetet), Emmy Lennevald-Calli (Miljöstrateg, Hyresgästföreningen) samt Jesper Lissmark (Förhandlare, Hyresgästföreningen).

Projektbeskrivning: Trots ökande hållbarhetskrav kasseras fortfarande fullt fungerande byggdelar vid renovering av flerbostadshus. Utöver ett rent resursslöseri innebär detta en nedmontering av vårt arkitekturarv. En varsam hantering av byggnadsdetaljer skapar svårmätta värden som höjer den arkitektoniska kvaliteten och stärker känslan av omsorg om den byggda miljön.

​

Beslutet att ersätta framför att bevara påverkas av en kombination av ekonomiska, tekniska, sociala och institutionella faktorer – inte minst hyressättningssystemet. Inom ramen för bruksvärdessystemet kan åtgärder som möjliggör hyreshöjningar skapa incitament att byta ut befintliga byggdelar. Samtidigt visar praktiken att utfallet varierar avsevärt mellan fastighetsägare med likartade förutsättningar. Erfarenheter från arkitektrollen indikerar dessutom att beslut om kassation ofta tas utifrån ett begränsat beslutsunderlag och utan systematisk prövning av alternativ.

​

Projektet syftar till att analysera hur organisatoriska faktorer och interna beslutsprocesser påverkar fastighetsägares val mellan att kassera eller bevara. Genom att studera aktörer med liknande externa förutsättningar möjliggörs en fördjupad förståelse för hur organisationers interna strukturer och arbetssätt styr utfallet.

​

​

Gemenskap för beredskap – att bygga för ökad motståndskraft

Huvudsökande: Tinna Harling (Röd Arkitektur AB)

Övriga projektmedlemmar: Liv Sonntag (Landskapsarkitekt och fastighetsägare) & Veronica Hejdelind (Skribent och utredare)

Projektbeskrivning: Projektet undersöker hur befintliga bostadsområden kan utvecklas för att stärka den lokala gemenskapen och därigenom öka samhällets motståndskraft vid kriser. Med utgångspunkt i konkreta fallstudier i olika typer av bostadsmiljöer identifierar projektet möjligheter att aktivera och utveckla gemensamma rum i det redan byggda beståndet.

Målet är att ta fram kostnadseffektiva, realiserbara förslag och handlingsplaner för hur fastighetsägare, kommuner och andra aktörer kan arbeta med social infrastruktur i praktiken. Resultaten sammanställs i en metodhandbok och sprids via seminarier, publikationer och debatt.

​

Projektets syfte är att:

• Undersöka konkreta och realiserbara möjligheter att utveckla och förvalta bostadsnära platser för ökad gemenskap och resiliens – utan att bygga nytt.

• Nyttja potentialen i det befintliga beståndet för att skapa mötesplatser, öka tryggheten och stärka motståndskraften.

• I samverkan med relevanta aktörer ta fram konkreta förslag för utveckling och drift av lokala gemensamhetslokaler.

• Belysa den sociala infrastrukturens betydelse i samhällsbyggandet och höja kunskapsnivån hos beslutsfattare och praktiker.

​

Utvärdering av bostadskvaliteter i konverterade bostadshus – förstudie

Huvudsökande: Kristina Mjörnell (Chalmers)

​

Övriga projektmedlemmar: Kai Granath (Chalmers) & Stina Tegnér (Framtiden Byggutveckling)

Referensgrupp: Representanter från CBA, Framtiden Byggutveckling samt Liljewall Arkitekter.

Projektbeskrivning: Bygg- och fastighetsbranschen står inför en stor omställning där forskare och myndigheter betonar vikten av att nyttja befintliga byggnader mer effektivt framför att bygga nytt. Att konvertera tomma eller underutnyttjade lokaler till bostäder kan skapa mer levande stadsmiljöer, bevara kulturvärden och öka fastighetsvärden.

Samtidigt är det utmanande att göra om kontor, skolor eller industribyggnader till goda bostäder. Många lokaler har djupa planlösningar, låg takhöjd, brist på dagsljus eller ligger i bullerutsatta lägen. Projekten måste dessutom balansera ekonomiska intressen, politiska mål och komplexa regelverk, vilket kräver nära samverkan mellan många aktörer.

​

Denna förstudie analyserar ett tiotal genomförda konverteringar med hjälp av MAB (ett verktyg för att mäta bostadskvalitet). Genom att studera byggnadernas struktur, planlösningar och boendemiljöer identifierar projektet vilka byggnadstyper som lämpar sig bäst för konvertering och hur hög bostadskvalitet kan säkras.

​

Syfte och målgrupp: Målet är att ge både branschen och akademin ny kunskap samt skapa bättre beslutsunderlag för framtida ombyggnads- och konverteringsprojekt. Projektet vänder sig främst till fastighetsägare, arkitekter och konsulter som projekterar ombyggnad till bostäder.

​