top of page
Image by Google DeepMind

2023 ÅRS STIPENDIATER

Vårens ansökningsperiod resulterade i hela 34 mycket intressanta ansökningar. Efter genomgångar, dialoger kring ansökningarnas innehåll och gemensam slutlig bedömning enades styrelsen om att utifrån de uppsatta kriterierna tilldela medel till följande fyra projekt:

Urban Form för Autism – arkitekturens roll i det sociala livet för individer med Autism Spectrum Disorder (ASD)
 

  • Projektledare: Mo Sarraf

  • Förväntat färdigställande: maj 2024

Det övergripande målet med studien är att få en mer omfattande förståelse för hur arkitektur och stadsplanering kan förbättra livskvaliteten för individer med autism och ge dem lika möjligheter till socio-spatialt deltagande.

Med studien vill Mo Sarraf fördjupa relationen mellan urban form och livskvalitet för individer med autism och identifiera de mest akuta utmaningarna som ungdomar med autism står inför i sina dagliga sociala upplevelser av stadsrummet. Han ämnar även etablera ett tvärvetenskapligt nätverk av experter bestående av akademiker, praktiker och beslutsfattare för att ta steg mot ett forskningsbaserat designramverk för autism.

 

Verktyg för framtidens skolmiljöer del 2 – fallstudie Hyllievångskolan

  • ​Projektledare: Madeleine Nordenknekt, arkitekt, Liljewall

  • Projektdeltagare: Eisel Miranda, designer, Linda Nilsson, inredningsarkitekt samt Elin Sezayesh, rektor på Hyllievångskolan

  • Förväntat färdigställande: januari 2024

 

Detta projekt är en fördjupning av Madeleine Nordenknekts och Linda Nilsons rapport ”Verktyg för utformning av framtidens skolmiljöer” som färdigställdes 2020. Medan den rapporten var mer av teoretisk art är målet, denna gång, en praktisk utvärdering. I det, nu aktuella, forskningsprojektet har projektteamet valt att studera Hyllievångsskolan som invigdes 2017. Hyllievångsskolan har till stor del utformats med stöd av de verktyg som den tidigare studien fastslagit som framgångsrika, varför skolan blev ett naturligt val som studieobjekt.

Rapportens främsta mål är att höja kvalitén för hur skolor utformas och öka medvetenheten hos skolplanerarare samt ge argument för arkitekter i designprocessen. Den syftar även till att stärka evidensen kring tidigare definierade verktyg och därmed påvisa hur designen av den fysiska skolmiljön kan bidra till ändamålsenliga och trygga miljöer. Slutligen ämnar fortsättningsstudien till att identifiera en metod, ett språk samt frågeställningar vilka stärker kommunikationen mellan barn och vuxna, för utvärdering av fysisk lärmiljö.

Resultatet från fallstudien riktar sig främst till skolplanerare och beställare av skolmiljöer samt som stöd för arkitekter som arbetet med fysisk lärmiljö.

Digital Analys av Bostadskvaliteter – DAB

 

  • Projektledare: Frans Magnusson, arkitekt, White

  • Projektdeltagare: Jacob Flårback, arkitekt och civilingenjör, Liljewall, Ola Nylander, Chalmers ACE och Kaj Granath, Chalmers ACE

  • Förväntat färdigställande: juli 2024

DAB (Digital Analys av Bostadskvaliteter) är ett analysverktyg för beställare och arkitekter. Verktyget består av 12 st analyser av olika bostadskvaliteter i en planlösning, baserade på forskning hos Chalmers. DAB fick sin start genom ett samarbete mellan Centrum för boendets arkitektur (CBA) på Chalmers och Framtiden Byggutveckling. Finansieringen kom till en början från Boverket, men har senare kompletterats av insatser från Chalmers och Framtiden.

 

För DAB finns nu en unik möjlighet att delta i ett pågående implementeringsarbete som CBA och Framtiden drivit sedan 2022. DAB får därmed en direkt koppling till Framtiden Byggutvecklings forskningsarbete och den bostadsutveckling som pågår. Denna, av LBF finansierade, projektinsats förväntas resultera i tillgängliggörande och spridning av DAB som ett branschgemensamt verktyg. Verktyget, tillsammans med dokumentation, metodik och utbildning, organiseras och sprids via CBA på Chalmers som står för en kontinuerlig branschsamverkan kring boendefrågor. En framtagen manual, prövad på användare, utgör återrapportering till LBF.

Inför och parallellt med utvecklingen av DAB, har CBA och Framtiden arbetat fram en manual för analoga bostadsanalyser. Detta projekt – Manual för Analys av Bostadskvaliteter (MAB) – har legat till grund för de analyser som DAB utför. MAB tittar inte bara planlösningen för en bostad, utan även byggnaden och bostadsgården. Under våren 2023 släpptes MAB i en första officiell utgåva, ett antal revideringar har skett under efterföljande höst.

     Huvudsyftet med den insats LBF finansierar är att uppdatera DAB-verktygets analyser till de knådade varianter som finns i senaste utgåvan av MAB. DAB i sin nuvarande form baseras på de tidigare definitioner MAB hade kring år 2020.

Läs mer om MAB-projektet:

https://www.chalmers.se/centrum/cba/mab-manual-for-analys-av-bostadskvaliteter/

 

Principer för hälsosamma bostadsgårdar genom neuroarkitektur –Torslanda Com

  • Projektledare: Hanna Morichetto, arkitekt, Liljewall, Tekn Dr bostadsarkitektur

  • Projektdeltagare: Professor Michael Nilsson MD PhD University of Newcastle, Australia

  • Anna Bengtsson, PhD landskapsarkitekt SLU AlnarpAndreas Johansson, landskapsarkitekt Liljewall, Marcus Andersson, arkitekt Liljewall, Sara Dahlström projektutvecklare Sverigehuset.

  • Referensgrupp: Sverigehuset genom Anna Henriksson, VD, Akademiska Hus genom Sofie Bårdén, strategisk fastighetsutvecklare.

  • Förväntat färdigställande: hösten 2024

 

Forskningsprojektet kommer att arbeta fram ett konceptprogram med principer för utformning av bostadsgårdar som främjar hälsa.  Via en research by design-metodik, som kombinerar ämnesområdena arkitektur, landskapsarkitektur, neurovetenskap och miljöpsykologi, kommer projektet utveckla neuroarkitektur-forskning och undersöka hur utformningen av den yttre miljön och relationen mellan bostadsgård och hus påverkar människors hälsa. Projektets resultat förväntas föra det neuroarkitektoniska kunskapsfältet framåt och generera ett forskningsbaserat och brett applicerbart konceptprogram för bostadsgårdars designprinciper.

 

I centrum för forskningsprojektet står det kommande utvecklingsområdet Torslanda Com, vilket kommer att utgöra en testbed. Här ser Sverigehuset framför sig en unik satsning på de yttre miljöerna där man vågar skapa miljöer med forskningsbaserad och särpräglad karaktär som tydligt möter olika målgruppers behov och med sitt unika fokus på yngre målgrupper bidrar Akademiska hus i kunskapsbyggandet. Med skapandet av en testbed kommer forskningsprojektet även lägga en grund för fortsatt kunskapsutveckling genom att de principer som byggs in i det framtida området kan studeras över tid.

 

Projektet samlar en bredd av kompetenser och arbetar tvärvetenskapligt och med internationell akademisk samverkan. Det utgör ett exempel på hur praktiken och näringslivet på ett konkret sätt kan samarbeta med akademin och genom ett forskningsbaserat arbetssätt höja kunskapen inom fältet.

Forskningsstudien finansieras av LBF forskningsstiftelse i samverkan med Sverigehuset och Akademiska Hus.

bottom of page